Idag övade jag trummor en sväng, ungefär 40 minuter. Får inte spela för länge för då kan jag få ont i underarmen igen. Det lät rätt risigt, tyvärr. Har tappat stinget eftersom man inte spelar så ofta. Försökte dessutom öva som en vänsterhänt, dvs. med vänster hand på hi-hat och vänster basfot och höger hand på virveln. Ursvårt! Antar att man är lika duktig att spela så som man var när man lärde sig spela trummor på den gamle kungens tid. Men jag måste ändå öva upp vänsterfoten så varför inte samtidigt öva med vänster arm?

Men jag är rätt nöjd med trumsetet iaf. Möe cymbaler blir'e...men borde jag inte byta ut dom nya dyra mot Meinl Classics? Dom är billigare men jag tycker att dom låter bättre. Får ta och utvärdera cymbalerna ordentligt så får vi se. Vill ju helst provspela hi-hat och ride men det kan man nog inte göra här i närheten. Kan ju gå tillbaks till mina gamla Sabian B8, som jag inte är nöjd med. Krångligt det där med cymbaler.

Aja, jag får väl lära mig spela först.

Ja, det sammanfattar helgen rätt bra faktiskt. Den snöstorm som dragit över södra Sverige har väl inte någon missat. Vi hade ungefär en meter utanför ytterdörren men över lag var det väl en tre decimeter överallt. Möe skottande blev det.

Men jag pulsade mig ändå iväg till Hotlanders spelning på Hjorten. Mycket trevliga killar. Mycket snack blev det innan dom satte igång och lirade, det var nästan tomt när jag kom dit strax efter kl.22. Typ en halv tolv började dom spela. Det lät riktigt risigt. Grabbarna var inte på topp (berodde väl mest på kylan i lokalen) med mycket felspel och distraktioner från dom få åskådarna. Jaja, det är väl inte hela världen. Man har ju kanske sett dom för många gånger. Sen tog jag en taxi hem. Fan vad skönt att slippa gå!

Och nån ishockey blir det inte idag eftersom Katrinhallen är täckt med snö. Eller möjligtvis nyskottad men obesiktigad så matchen går nån annan gång. Inte hela världen det heller, hade inte direkt lust att gå på hockey idag. Inte efter att jag missade toppmatchen mellan Norge och Schweiz igår. *morr*

Lite läsk och mycket OS...

Jag och min gamle gode vän Jens hade en herrafton igår. Eller ja, vi drack lite sprit och gick ut på krogen. En Captain Morgan på förfesten och några pilsner så iväg till Björnes, som inte heter så längre. Lindbloms var det väl. Aaanywho... Vi kommer dit och betalar 150 spänn i inträde. "150 spänn?!", tänkte jag. Sen tänkte jag inte mer på det utan fick mig en Rom & Cola. Så ser jag en snubbe som spatserar runt med ett par trumstockar i handen. Det gör man ju inte rent spontant på krogen. Då gick jag och Jens och kikade om det skulle vara nåt uppträdande. Jag säger bara: Noice! Eller Noice FOREver. *tack, Ronny* Så gustavsbergarna i Noice skulle lira. Sagt och gjort. Det lät relativt trevligt faktiskt. Inget jag skulle sitta och lyssna på hemma direkt...tror jag...men det var bra ös på grabbarna. Har hört väääldigt lite med dom tidigare men jag kände igen "En kväll i tunnelbanan" iaf...inte själva låten utan titeln. Jeje, trevligt var det iaf. Så fick jag träffa min gamla vapendragare Ronny och Wångstedt. Det var myyycket trevligt. Vi härjade som vi gjorde på gymnasiet och kvällen blev riktigt lyckad. Sen kom Hanna och hämtade mig och Jens och körde hem oss. Tack, Hanna. Snipp snapp snut, så tar vi oss en sup!

Jupp, jag masade mig iväg på den irländksa aftonen på Hjorten trots allt och det var riktigt roligt. Tyvärr var det några som envisades med att bråka, tror det var för att den ena killen raggade på en brud men jag tycker att det gick överstyr. Jag och farsan gick emellan en gång, vi är bäst.

Men bortsett från sådana tråkigheter så lirade killarna riktigt bra. Gitarr, banjo och sång var riktigt mysigt. Tänk dig Eric Estrada och Jultomten...jag säger inte mer. Farsan önskade "The Irish Rover" och jag önskade "Seven Drunken Nights" som tyvärr bara blev fem, dom hoppade dom sista verserna...om dom ens kunde dom. Jag är nöjd. Jag var mitt kort till bandet ifall dom behöver en trummis framigenom. Får se hur det blir med det, troligtvis blir det inget men man måste ju fråga. Sen råkade jag (nog) få en gitarrelev. Intressant afton.

"You're drunk, you're drunk..."

Farsan vill ta med mig ut på irländsk afton på Hjorten ikväll. Jag är rätt osäker på om det går för sig, redigt pank  och min rygg är komplett trasig. Har verkligen inte överansträngt mig men ont har jag. Ena ryggsträckarmuskeln som krampar. Är det normalt? Skriv en kommentar...eller nåt.

Jag konverserade nyss med min gode vän Nils (från No Hassle, se tidigare inlägg) för att han var sugen på att starta band men saknade trumslagare. Jag försöker väl klassa mig som trumslagare nu för tiden så det var mig han ringde. Han tyckte att det lutade åt blues men där är jag lite väl skeptisk. Blues är inget som står högt på min spellista men det finns säkert bra låtar ur den genren också. Jag kanske förhastar mig, vad vet jag. Finns ju superba band som ZZ Top som ju lirar blues boogie råkkenråll. Bra skit är det iaf.

I måndags var jag, farsgubben och Lennart ifrån Hotlanders iväg till Nässjö för att kika på The Spotnicks. Farsan var eld och lågor just för att hans favoritband (inte Hotlanders den här gången, utan The Spotnicks) skulle spela i kyrkomiljö. Jag tror att vi alla tre var eniga om att ljudet i kyrkan inte var det bästa. Det funkade fint på gamla go'a hits som "Sleepwalk" som det är riktigt mycket känsla i men resten blev en stor gröt av alltihop. Passande i juletider...? Det var klart värt resan men det var mest för att farsan bjöd på whiskey efteråt.

Det är väldigt många (tack, Elin) som har (gnäll?) frågat varför jag pratar om att köpa fler trumset, "Du har ju redan köpt ett!?". Först och främst måste man ju framhålla att Den som har flest saker när han dör vinner, det är ju det viktigaste utalandet i världshistorien. Skit i Ich bin ein Berliner och I have a dream och sånt! Den som har mest saker när han dör vinner, helt enkelt. Ska jag förklara mer; be tre kompisar (som ännu inte sett min blogg) skriva en kommentar så ska dom få se.

Okej, lite "seriöst" nu då. Anledningen till flera trumset är att eftersom jag är så jääävla bra och tajt trummis (nej, inte där bak) så folk rycker och sliter i mig för att jag ska spela i deras band. Eftersom det inte finns en enda person (eller djur) i hela Sverige/världen/Timmersdala som vill kånka runt på mitt trumset till alla replokaler vid varje repning så måste jag ju ha fler trumset. Man kan ju inte bara ha ett!!! Okej, jag har bara ett band just nu men det kan bli fler. Det är säkert! Don't make me come and get you! Aaanywho... Gubbaröras replokal (där jag har mitt Tama Granstarrr!) ligger nån mil utanför stan och eftersom min sambo gärna kör runt i min bil så kan jag inte ta mig till repan. Jag tänker fan inte GÅ dit! Har inte heller nån nyckel dit vilket knappast underlättar. Så då måste jag ju ha ett trumset på hemmaplan också, dvs. Gretsch Catalina Club Mod. Litet och smidigt att ha i sovrummet...jag menar källaren...kanske badrummet. DET vore nåt, dä!

Sensmoral: man måste satsa lite för att vinna lite. Man kan ju börja tjäna ordentliga pengar på musiken en vacker dag. Får bli till sommaren, då'rå.

Ugh!

Idag har jag inte gjort så värst mycket musikaliskt mer än att jag micklade med farsans MP3-spelare. Han kan då inte mycket om teknik trots att han är konsult. Konsulter ska ju kunna lite om allt...eller? I alla fall, hans ljudböcker lade sig lite som dom själv ville i spelaren så jag fixade lite spellistor istället som spelar upp filerna så som man själv vill. Jag är nog faktiskt bäst. Kanske skulle bli konsult...?

Sagt och gjort, jag var på Hjorten igår. För dom ståkkhålmare och andra utbölingar som troligtvis inte läser min blogg så är Hjorten en liten pub som håller i lite musikaliska festiviteter ibland (Gubbaröra ska lira där i vår!). Igår spelade "No Hassle" (vilket inte (tror jag) ska utalas "No Haschle" som orten som ligger nån mil utanför stan) med min gode vän Nisse Farken på bas. Han är ökänd politiker (tam tam TAAAM!) i stan men kan lira råkkenråll ändå. Det är i stil med Leif Pagrotsky som går på black metal-spelningar och gör hellställ till publikens förtjusning. Nog om korte Leffe. "No Hassle" lirade helt enkelt råkkenråll. Dom inledde med Danko Jones' "First Date" vilket fick mig att smälta en smula. Så vart det "Black Night", "Rebel Yell" och "Gimme All Your Lovin'" samt andra örhängen från råkkens begynnelse och även från...slutet...aja vafan, det heter nåt sånt. Bra låtar men på tok för få! Dom spelade typ sex-sju låtar, hade paus i en timme, sex-sju låtar, paus... Sen gick jag.

Jag var på ishockey ikväll. Vårt kära Mariestad BoIS lyckades till sist slå Skövde IK efter en handfull straffar vardera. Matchen svängde hit och den svängde dit så jag nästan fick nackspärr. Eller tarmvred. Men huvudsaken var att vi vann. Heja, heja!

Man kan ju verkligen undra vad hockey har med musik att göra. Det ska jag säga: dom spelade delar av min låt idag. Ni vet "BoIS Boys"...? Inte...? Det kan bero på att Mariestad BoIS inte vill exponera den för fem frön. Dom spelar inte ens låten på matcherna. Dom krystade fram ett par rader "Åååå! BoIS boys!" men that's it. Trist att en förening tar en gratis kampsång för givet. Men det var egentligen det bästa med kvällens match för domaren var hemsk och BoIS var bleka, trots segern. Det skulle inte skada med lite omstrukturering på dom som håller i underhållningen på matcherna för att få en nytändning men klubben är alldeles för inavlad av Lindgrenar så varför bry sig.

Oh, nu kom jag på nåt bättre att skriva om! Jag har funnit en lösning på mitt problem med hi-haten. Det finns en s.k. clamp (en klämma, helt enkelt) som man fäster på ena baskaggen (har ju två, remember?) och sedan sätter fast i hi-hat stativet. Kan se lite jävligt ut MEN om man sedan fäller upp benen på hi-haten så kommer det bli suuuperrr. En sådan går loss på 5-600 spänn och ser ut såhär:

Ge mig i hjulklapp, tack!