Det är riktigt märkligt ibland, livet. Ibland är det rent av kränkande. Så känner jag lite nu, faktiskt. I våras praktiserade jag på Logica och fick hastigt, och ytterst olustigt, sluta där. Jag blev behandlad ungefär som om jag försökt bränna ner stället, detta trots att jag inte gjort nåt direkt fel.

Det som gör saken än mer märklig är följande: Jag blev inskriven i datorsystem, fotograferad, utbildad, informerad och mycket mer, men ändå fick jag inte börja jobba där. Åsså fick jag idag hem Logicas medlemstidning! JAG HAR ALDRIG JOBBAT HOS DEM! "Du får aldrig jobba här men här får du medlemstidningen ändå." Rub it in my face, vettja. Man undrar hur folk tänker ibland. Jag borde ju inte vara med i deras register från första början som praktikant. Get out of my face, get of my case!

Jag vet, jag är inte särskilt aktiv i bloggandet nu för tiden. Rent krasst finns det ju alltid tid, oavsett hur upptagen man är, men jag har bara inte orkat. Vet inte riktigt vad som är fel men trött som fan är jag JÄMT. Har också konstant träningsvärk här och där, det tar musten ur en. Men man får göra det bästa av situationen.

Hemma är det fortfarande kaos, därav bristen på inflyttningsfest. Vi har inte ens orkat flytta över hela den gamla lägenheten än. SÅ illa är det! Det får ta den tid det tar, helt enkelt. Huvudsaken är att man mår bra...vilket man förvisso inte gör men det är dumt att göra det värre.