Jag blev hämtad med taxi kl.01.30 natten till onsdagen den 5/5 vilket var aningen tidigare än utsatt tid. Då var jag lite spänd att träffa Carina som Hanna konpanjerar med i vattengympan. Så var inte fallet, det var endast en taxichaffis som var dryga 2 meter lång som stod där. Logiken säger ju att ska man till Landvetter från Mariestad och Hova så åker man med samma bil, eller hur? Västtrafik är verkligen dynga. Men så åkte vi iväg. Jag språkade med chaffisen hela vägen till flygplatsen om hårdrock, katter och fallskärmshoppning för jag hade verkligen ingen ro i kroppen att sova, det var ju trots allt mitt i natten. Så kom i fram till en öde flygplats kl.03.30...1.5h innan jag skulle varit där egentligen. Man blir ju måttligt road.

Så fick jag sitta och vänta till strax före kl.5 då jag tyckte att jag borde luska lite i hur man skulle checka in. Det gör man tydligen i en apparat och inte över disk. Det har jag aldrig varit med om förut men det var rätt smart faktiskt. Visst, man fick lämna in väskan över disk men det tog max en minut. Nånstans däremellan blev jag haffad av Carina, som man blivit upplyst om av sambon. Jag visste ju inte hur hon såg ut men hon visste tydligen vem jag var, det var ju bra. En go' göteborgska som bor i Gullspång/Hova nånstans. Vi tjötade lite och sen såg vi en irrande herre med en likadan tag på väskan som vi hade så vi slog följe. Det var Sven, han kommer jag skriva en hel del om här och där i bloggen framigenom. Men nog om honom.

Vi tre checkade in vårt bagage och gick igenom tullen, jag fick gå igenom metalldetektorn fem gånger för det var alltid nåt som pep. Till och med hatten! Sen var det återigen väntan i ett par timmar innan vi fick åka buss till flyget. Jag räknade ju med ett stort Boeing eller nåt men det var en mindre variant av okänd storlek. Fanns väl plats för kanske 200 personer så det var ändå inte så litet som inrikesplanen. Starten gick hur smidigt som helst och det fanns ingen rädsla nånstans...fast det var lite läskigt när planet precis lyft och det kändes som att det skulle rasa rakt neråt. Men det gjorde det inte, det flög hela vägen till Spanien.

Jag satt och kikade ut genom fönstret en hel del för det fanns en massa schysta grejer att titta på. Först var det molnen som var iögonfallande. Såg ut som att hela världen var täckt med snö. Vi flög igenom molnen också, moln är intressanta. Sen fick vi köpa mat, det blev en macka med chicken tikka masala och en flaska vatten (jag SKA inte dricka läsk när jag är här!). Sen minns jag inte så mycket för jag lyckades somna, vilket jag har svårt för på flygplan. Jag hade en tom plats brevid mig som jag kunde vräka mig på också så det var väl därför det gick vägen. Hade också bra benutrymme vilket jag var rädd att jag inte skulle ha innan jag åkte. När jag väl kvicknat till lyssnade jag på MP3 och tittade ut över...nån del av Europa. Var väl Frankrike eller Spanien. Var riktigt intressant att se infrastrukturen med alla små orter och vägarna däremellan. Var som Civilisation (det kommer du väl ihåg?). Efter knappa 4 timmar närmade vi oss Malaga där vi skulle landa för vidare transport till Marbella, en timme bort. Det var riktigt mäktigt att se spanska sydkusten från planet. Så landade vi. Inte en enda krasch på hela resan!

Så, framme i Spanien... Det är ju som sagt lite tidbrist här så jag hinner inte skriva mer just nu. Men ni har ändå fått lite hum om vad jag gjort so far. Jag hoppas på bättre väder imorrn så att jag kan fotografera området för idag regnar det. Nu ska jag gå och äta lunch.

Vaya con dios!